Strict Standards: Only variables should be assigned by reference in /home/kulturre/public_html/nykres/templates/a4joomla-darksunset-free/index.php on line 26
Det Gathenhielmska huset

Gatenhielmska huset

År 1717 fick Lars Gathenhielm av Karl XII, som ett erkännade för sina framgångar som "konungens kapare", marken där nu Stigbergstorget ligger (samt Gamla Varvet). Efter hans tidiga bortgång 1718, endast 29 år gammal, övergick äganderätten till änkan Ingela Gathenhielm och när hon avled 1729 ärvde sonen Anders Gathenhielm marken. Efter några år såldes marken till Johan Busck och dennes maka Anna Thalena Gathe, köpebrevet är daterat till 22 januari 1737. Anna Thalena var syster till Lars Gathenhielm, och med all sannolikhet var det makarna Busck som uppförde det "Gathenhielmska huset" under 1740-talet.

Under åren 1777-1816 blev huset fideikomiss (egendom som stannar inom släkten) för makarna Buscks bröstarvingar, vilka kom från släkterna Busck, d'Orchimont, Cronsioe, Williamsson, Bånge, Bergenstråhle med flera. Superkargören Johan Tranchell köpte 1816 huset på auktion, han behöll det i åtta år, då det 1824 såldes till bruksägaren Fredrik von Aken. Nästa ägare blev repslagaremästaren Mathias Dahlström, som köpte huset år 1846, och inom denna släkt skulle huset vandra vidare i 140 år. Den 1 november 1986 såldes det Gathenhielmska huset till Göteborgs kommun av ägarna Louise Tham-Nyström och Per Vollrath Tham. Några år efter försäljningen överlämnades även det Gathenhielmska adelsbrevet (nu i Göteborgs Stadsmuseums förvar) samt Konunga- och fastighetsbrev. Dessa brev är undertecknade av tre kungar: Karl XII, Fredrik I och Gustav IV Adolf.

Två omfattande renoveringar är kända; den första tog Anna Dahlström initiativ till år 1916, då man med hjälp av Röhsska konstslöjdsmuseet återställde mycket i sitt tidigare skick. Den andra renoveringen genomgick huset 1941 vid Vera Thams övertagande. Hon ansökte 1943 hos Riksantikvarieämbetet om att huset skulle förklaras som byggnadsminne, vilket beviljades. Gathenhielmska huset blev därmed landets första byggnadsminnesförklarade.

 

I första våningen finns det stora "Kungsrummet" som på flera sätt ska syfta på Karl XII, vilken dock aldrig besökte huset eller träffade Lars Gathenhielm. Rummet innehåller bland annat möbler från de olika tidsepokerna och generationerna av släkter. "Versaillessalongen" ligger intill, som domineras av en kakelugn från husets uppförande. "Stora salongen" är det pampigaste rummet på övervåningen, och i rummet intill, "Gobelängrummet", finns de förnämnsta målningarna.

Huset har alltid varit föremål för stort intresse, från såväl kungligheter, landshövdingar och gemene man. Exempelvis besöktes det av kronprins Gustaf Adolf och landshövding Oscar von Sydow den 24 januari 1928 och på 1930-talet av prins Carl och prinsessan Ingeborg.

En av hyresgästerna i Gathenhielmska huset är ordenssällskapet W.F. Även genom dem ges allmänheten en möjlighet att vid ett par tillfällen varje år kunna se husets insida, t.ex. vid deras julmarknad. Vid dessa tillfällen förekommer dock ingen guidning.

 

Joomla templates by a4joomla