Skansen Lejonet

Skansen Westgiötha Leijon, som är det fullständiga namnet, är en av två försvarsskansar i Göteborgs centrala delar som uppfördes av militären och arkitekten (bl.a.) Erik Dahlbergh under senare delen av 1600-talet. Skansen har under historien även varit känd som ”Gullberg Skantz” och ”Leo Gothicus”. Syftet med byggandet av skansen var att ersätta den till danskarna förlorade Älvsborg fästning. Arbetet med byggandet startade i maj 1687 och befästningen, med 7 meter tjocka murar, avslutades först 7 år senare - 1694. Tornprydnaden, det svärdsvingande lejonet sattes på plats 1692 med ersattes efter en tid med en träkula. Det kom dock ett nytt tillfälle att åter kröna torntaket med ett lejon. Efter en brand 1891 brann taket av och det kom sig då att arkitekten Eugen Thorburn ritade ett nytt, fyra meter högt lejon i koppar, vilket fanns på plats 1893. 2010 renoverades lejonet till att återfå sin ursprungliga, grönsvarta färg med gyllene krona, efter att i många år varit målad helt i guld och under 80- och 90-talen i klassikt ärgat grönt. Skansen är inte den första befästningen på platsen utan hade föregångare så tidigt som 1300-talet då kung Birger lät uppföra Gullbergs Hus på berget, till skydd i striderna mot sina bröder Erik och Valdemar. Södra sidan av berget avskärmades naturligt av Mölndalsån och på den norra sidan nådde på den tiden älvstranden alldeles invid. Under historien därefter har platsen blivit befäst i omgångar, av såväl Gustav Vasa som Erik XIV.

Skansen Lejonet ingick i stadens försvar ända till 1822 och kom därefter att tillsammans med tilliggande byggnader tjäna som förråd. Skansen skrevs ur militär tjänst 1942. Skansen moderniserades under 70-talet och är idag hemvist för två loger ur ordenssällskapet ”Götiska Förbundet”. Nytt innanför murarna är något så unikt som ett flaggmuseum.

Skansen Lejonet är också en av Sveriges 4 oficiella salutplatser (övriga är Kastellholmen i Stockholm, Karlskrona och Bodens fästning) och har ett salutbatteri som vätter mot rangerbangården. Salut skjuts enligt särskilt reglemente, bl.a. vid kungahusets namns- och födelsedagar, födslar och dödsdagar. Exempelvis salut vid princessan Estelles födsel.